Landshypotek: Så stor del av inkomsten går till villalån – Stockholmsområdet sticker ut

Ny kartläggning visar stora skillnader i villalånekostnader. Uppsala län uppges ligga på 22–23 procent.
Stor skillnad mellan kommuner och län
En ny kartläggning från Landshypotek Bank visar stora skillnader i hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader runt om i Sverige. I Stockholmsområdet är andelarna högst, medan flera kommuner i norra Sverige ligger betydligt lägre.
För boende i Uppsala län (där Tierps kommun ingår) redovisas på länsnivå att hushållen i snitt lägger 22–23 procent av nettoinkomsten på villalånet, enligt analysen.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.
Beräkningen utgår från:
- Hushåll med två inkomster
- 75 procents belåningsgrad
- 3 procents bolåneränta
- 2 procents amortering
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
Villapriserna bygger på genomsnitt i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Inkomsterna baseras på SCB-statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Högst andel i Solna – lägst i flera inlandskommuner
I kommunjämförelsen sticker Stockholmsområdet ut:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I andra änden av skalan uppges bland annat följande kommuner ligga runt tre procent:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Stockholms län högst – Västernorrland lägst
På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där hushållen i snitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst andel redovisas för Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av nettoinkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


