Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i landet. Enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat över tid, samtidigt som nikotinskräp fortfarande utgör den största delen av skräpet. Resultaten gäller nationellt och ger en bild även för kommuner i Uppsala län, som Tierp.

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit genomföra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger endast ungefär en av tio att de själva har skräpat ner, enligt Håll Sverige Rent. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Rapporten lyfter att nationella skräpmätningar nu för första gången visar utvecklingen över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, och totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Fimpar och snus står för majoriteten av skräpet i städer

Trots minskad rökning är nikotinprodukter fortfarande vanligast i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör:

• Fimpar: 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus: 23 % av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräp utgöra cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: Över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men för långsamt

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Organisationen hänvisar också till att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar tydliga regionala skillnader:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mer av skräpet kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent. Även förpackningar från godis, snacks och mat förekommer.