Analys varnar för ökade kostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen gäller främst utsläppen i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott på 11 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt regeringens egen bedömning kommer Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom så kallad ETS-flex. IVL framhåller att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Kostnadsbild: 5–8 miljarder för ETS-flex – och fler val för resten

IVL uppskattar kostnaden (förlorad intäkt) för att använda ETS-flex till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt analysen ett gap på 5,8 miljoner ton. För detta pekar IVL på tre huvudsakliga handlingsvägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). Enligt IVL är möjligheten osäker eftersom många medlemsstater också har underskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver ETS-flex).
• Missa åtagandena. IVL beskriver att kvarvarande utsläppsgap då skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år, med en ränta-på-ränta-effekt vid upprepade missar.

Möjliga sanktioner kan bli mycket dyra

Utöver kostnaderna ovan kan eventuella ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, i pressmeddelandet.