Stigande priser och risk för störningar

Kriget i Mellanöstern påverkar de globala energimarknaderna kraftigt, enligt Energimyndigheten. Myndigheten uppger att Sverige i nuläget inte har någon brist på drivmedel, men att priserna på olja och drivmedel har stigit – och att läget kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter i cirka fyra veckor, vilket har påverkat den globala olje- och drivmedelsförsörjningen. Energimyndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra myndigheter och aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser till Europa kan bli mer kännbara efter april

Energimyndigheten bedömer att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes anländer till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det framför allt tillgången på diesel och flygbränsle i Europa som kan påverkas, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder vid behov

Om det skulle krävas en dämpning av drivmedelsförbrukningen pekar Energimyndigheten på flera möjliga åtgärder i Sverige och inom EU:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt kan regeringen besluta om ransonering av drivmedel.

Regeringen: lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av Sveriges oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske samordnat med andra länder inom ramen för Internationella energibyrån (IEA):s initiativ.

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa totalt 400 miljoner fat olja från beredskapslager för att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden när transporterna genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager som motsvarar 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, så att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges bidrag motsvarar cirka 14 dagars lager.

I bakgrunden till beslutet uppger regeringen att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet.